Astrid Pehrsson berättar.

     

    HISTORIK

     

    Det har tidigare funnits ett koloniområde på platsen, Filbornavägens Koloniförening, men arrendatorerna blev uppsagda 1974 eftersom en väg skulle dras fram där samt att Mejeriet planerade att bygga ut. När vägplanerna ändrades fick nya kolonister möjligheten att odla igen år 1976. Då blev området ett odlingslottsområde enl. upplåtelsevillkor av Fastighetskontoret. Varje odlare arrenderade sin lott direkt av kommunen. Under hela odlingssäsongen fanns container för blandat avfall. Träd fick ej planteras. Växthus och byggnader var ej tillåtet, endast en verktygslåda 80 cm hög och drivbänk 40 cm hög fick finnas. Arrendekontrakten var på ett år. Ingen ersättning fick tas ut när lotten lämnades.

     

    Avslutningsvis kan nämnas att en lott på 400 kvm kostade 26 kr att arrendera år 1964.

     

     

    MEJERIGATANS KOLONIFÖRENING BILDAS

     

    Bland odlarna fanns ett intresse för att gå samman för att få bättre villkor. Därför kallades det till möte den 12 augusti 1979 med 55 deltagande. Syfte: att bilda en "koloniförening" (intresseförening) som först och främst började verka för längre kontrakt, någon form av bygge samt bättre uppsyn över lotterna. Beslut: att bilda Mejerigatans koloniförening efter omröstning av namnet då fler förslag fanns.

    Styrelse valdes.

     

    I en skrivelse daterad år 1979 05 14 meddelar Fastighetskontoret att vindskydd utan tak och med minst en sida öppen får finnas på området. Växthus var ännu inte tillåtet.

     

    Redan år 1979 08 29 skickades en skrivelse till Fastighetskontoret med anhållan om ett sammanträffande för att diskutera ovan nämnda punkter. Detta möte ägde rum i november. Vi ville ha vindskydd med tak, tre- femårsarrende samt eget övertagande. Vi upplystes om att det finns restriktioner för området så att Mejeriet med kort varsel kunde göra tillbyggnad. Någon ny blandform enl. vårt förslag var otänkbart. Antingen koloni- eller odlingslott finns att tillgå.

     

    Styrelsen arbetade vidare fram till nästa möte som hölls den 18 juni 1980 med stadgar och annat som krävs vid föreningsbildande. I detta möte deltog Samorganisationens ordföranden som gav oss goda råd.

     

    Första årsmötet hölls den 20 september 1981 då det bl.a. beslutades att gå med i Samorganisationen from år 1982. Medlemsavgiftenblev 25 kr till administrations- kostnad. Någon form av mindre byggnad diskuterades också.

     

    Våren 1982 kom ett planförslag från Fastighetskontoret att området skulle bli stadsplanelagt, men detta drogs tillbaka på hösten pga. att Byggnadsnämnden ville bygga här.

     

    November 1984 tillåts vindskydd på 9 kvm med en helt öppen sida och en höjd på 2 meter.

     

    I mars 1985 sker det egna övertagandet med nya stadgar och vi får bygga "FRIGGEBODAR”. From 1 april får vi femårskontrakt. Sydstängsel sätter upp staket runt området under sommaren till en kostnad av 125 000 kr som skall amorteras under ett antal år. Vattenposter som saknats enl. ritning kommer på plats. En lekplats ställs iordning.

     

    Under 1986 inköps en redskapsbod som placeras på gräsytan mot Lägervägen. Två nya lotter ställs i ordning på den s.k "Allmänningen" mot Filbornavägen.

     

    Under våren 1987 får vi tillåtelse att ha fristående växthus på 8 kvm.

     

    På årsmötet 1990 uteblev ordföranden utan orsak, men mötet lyckades välja en ny. Höstmötet tog upp diskussion om byggande av klubbstuga med toalett och klubblokal. Kommunen tillfrågades om kostnad att bygga åt oss och ville ha 130 000 - 140 000 kr. Detta ansåg vi oss inte ha råd med.

     

    År 1992 inköptes klubbstugan. En extra uttaxering à 188 kr/ lott pga. stugan och hög vattenförbrukning.

     

    År 1993 får vi skrivelse att vårt område också fortsättningsvis ligger utanför stads- planen. Alltså ingen förändring mot tidigare.

     

    Årsmötet 1994 saknade kandidater till styrelsen och en interimstyrelse fick väljas fram till ett extramöte i maj då problemet löst sig. Frågan om inträde i Koloni- trädgårdsförbundet bordlades. Hösten 1994 får vi också tillåtelse att bygga redskaps-bod intill stugan; h 2m, br 1,2 m och d 0.8 m.

     

    1995 firas 10-årsjubileum den 11 november med hjortstek och päron med mandel-grädde samt dans till Gerts enmansorkester. Cirka 50 medlemmar deltog.

    Under sommaren anordnades den första gemensamma midsommarfesten med ca 60 deltagare.

     

    Under 1996 får klubbstugan köksinredning, vatten och avlopp. Även detta år hade vi midsommarfest med 70 deltagare.

     

    År 1997: Skriverier i HD att vårt område hotas av nedläggning då "vattenfabriken" på gamla mejeriet vill ha marken. Tommie Åkesson från Byggnadsnämnden deltog i vårt höstmöte. Även detta år anordnades midsommarfest.

     

    År 1998 blev arrendekontraktet på 5 år uppsagt och ersattes av nya kontrakt som kan sägas upp med ett års varsel. Årets muntration bestod av kräftskiva med dans.

     

    Under åren from 2001 har föreningen anordnat loppis flera gånger som gett ett bra tillskott till ekonomin. 2004 beslutades att anlita vaktbolag. Detta år hade vi majbål för att spara in containerkostnaderna.

     

    År 2005 beslutade ”stan” om en kraftig höjning av arrendet som kommer att tas ut under flera år.

      

    Författat av Astrid Pehrsson f.d. odlingslottsägare sedan många år.

     

     

     

     

     

     

    Mejerigatans Odlingslottsförening